Så kan underdogs vinna krig

Så kan underdogs vinna krig

Går den rikaste parten alltid segrande ur ett krig? Nej – konsten att kriga handlar om betydligt mer än pengar. Bublication benar ut hur David kan besegra Goliat.

Money, money, money. De flesta krig har, även om ledare gärna hänvisar till ädlare motiv, någon typ av ekonomisk drivkraft. Förr kunde det handla om att komma över guld, boskap och bördig mark. Ju mer mark man tog över, desto fler människor kunde man också beskatta = högre klirr i statskassan. I dag kan krig på liknande sätt handla om att komma över allt från olja till dyra sällsynta mineraler – samt möjligheten att kontrollera viktiga handelsleder, vilket kan ge en lukrativ position i den global ekonomin.

Så, vem har störst chans att vinna ett krig? Ju mer stålar, ju större möjligheter att segra tänker du kanske? Absolut. Men, det är faktiskt inte alltid den rikaste vinner. Bublication har pratat med Per Olsson, forskare inom försvarsekonomi på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

– Militär styrka leder inte nödvändigtvis till militär seger. Det ser vi tydligt nu med Rysslands krig mot Ukraina. Ryssland hade ett enormt övertag, mätt i militära utgifter, antalet soldater, utrustning, ammunition – men de ryska förlusterna har varit kolossala och ännu har de inte uppnått sina mål.

Ryssland är inte det enda exemplet, Olsson påpekar att även USA har haft svårt att omsätta militär styrka till segrar. USA har världens i särklass starkaste krigsmakt – med hisnande 8 000 miljarder kronor i militärbudget. I modern tid har USA alltid varit starkare än fienderna de bestridit. Trots det har USA inte alltid vunnit. Hur är det möjligt? Konflikter mellan resursstarka och resurssvaga parter som Ukraina, Afghanistan och Vietnam har vissa gemensamma nämnare.

Miljö

Först och främst: det land som blir invaderat har alltid “the home advantage”, ett begrepp från sportens värld där den som spelar på hemmaplan oftare vinner. Du kanske minns den ukrainska lilla it-styrka som i skydd av natten kom farandes på fyrhjulingar och lyckades stoppa Rysslands skräckinjagande 6 mil långa konvoj genom att sabba ett par av fordonen längst fram. Strider man på hemmaplan kan man sin terräng – något ryssarna blivit varse längs Ukrainas landsvägar och som amerikanerna lärde sig i Vietnams djungler.

– USA:s styrka ligger i konventionell krigsföring. Iraks armé besegrades lätt med överlägsen utrustning, kommunikation och taktik, men under efterföljande uppror och terroristerattacker upphävdes USA:s fördelar, säger Per Olsson på FOI till Bublication. Hur mycket pengar man har påverkar också hur man krigar. “Stridsvagn mot stridsvagn” är man ungefär lika bra, som Olsson uttrycker det.

– Den risken tar man inte. Den resursfattiga parten försöker generellt föra någon typ av gerilla-liknande försvarsstrid, som ukrainarna gjorde i början av kriget. Man mötte inte ryssarna på öppet fält, utan tvingade dem att strida längs vägar och i städer där ukrainarna kunde ligga i bakhåll och slåss på sina villkor.

Olsson nämner ett citat som ofta tillskrivs en amerikansk överste: “Om du finner dig själv i en rättvis strid har du inte planerat tillräckligt”.

Motivation

Den part som kan övertyga sin befolkning om att kriget är viktigt får en enorm fördel. Av förklarliga skäl är detta lättare för det land som blir invaderat än för det land som går till angrepp: man vill instinktiv försvara sig.

– Få förväntade sig att det skulle gå såhär bra för Ukraina, givet Rysslands övertag. Men, de ryska soldaterna motiverades bara av att Ukraina styrdes av nazister. Trodde man på det? Och även om man gjorde det, var man beredd att dö för det? Motivation är en viktig del i att förklara varför militärt svagare kan segra över de som är militärt starkare, säger Per Olsson.

När det kommer till viljan till uppoffring är ledarskap viktigt. Vad får en trebarnsförälder som jobbar i affär att kasta en hemmagjord molotov cocktail mot en av världens mest fruktade arméer? Att president Zelenskyj valde att stanna i Ukraina under rasande krig trots inbjudan från Biden om att sjappa till USA har spelat en enorm roll för det ukrainska folkets egen krigsvilja, menar Olsson.

– Om ledaren flyr, varför ska man själv stanna kvar?

Spelar pengar ingen roll?

Jo. Som den svagare parten räcker det inte med motiverad befolkning – man behöver allierade som backar upp, såväl moraliskt och politiskt som med vapen och cash. Under 1100-talet finansierades Tempelriddarorden, en av kyrkans stridande ordnar, av allmosor från kristna och pilgrimer. Sveriges insats under Trettioåriga kriget (1618-1648) bedrevs till stor del på franska pengar och nederländsk kredit. I dag ser vi hur Zelenskyj lyckats få ekonomiskt stöd från omvärlden och samtidigt skickligt fått ut sitt budskap genom intensivt instagrammande. Propaganda har alltid varit en central del av krigsföring, både för internationellt och nationellt stöd.

– Metoderna är nya, men att varje part vill förmedla en bild av att det går bra är inte nytt, säger Per Olsson. Gaius Julius Caesar författade sju böcker om sin erövring av Gallien för att behålla den romerska senatens och folkets stöd. I dag är det dock viktigare än någonsin att hålla sig så nära sanningen det går – för att inte få en backlash.

– Det här är ett lajvsänt krig där vem som helst med en mobilkamera kan berätta sin sanning direkt från slagfältet. Den som far med osanning kan snabbt bli avslöjad, säger Olsson.

Även om en viss underdog-retorik kan öka omvärldens sympati och stöd är det viktigt framstå som motståndskraftig för att andra ska vilja bjucka på resurser. När USA lämnade Afghanistan hänvisade president Biden bland annat till att USA spenderat biljoner dollar medan “afghanerna själva inte ens tycktes vilja ta strid mot talibanerna”.

– Jag tror det kan ha påverkat Ukrainas kommunikation mycket, man ville visa att man kunde och ville försvara sig, så att andra skulle se att de var värda att stödja.

Men, även om vissa krig vunnits av den med färre resurser vinner den resursstarka oftast de stora konventionella konflikterna. Andra världskriget, exempelvis, avgjordes till stor del av resurser. Det spelade ingen roll att tyskarna ofta var taktiskt överlägsna och delvis hade bättre vapen, de allierade hade avsevärt mycket mer av soldater, utrustning och bränsle som drev deras krigsmaskin.

– Självklart spelar resurser stor roll, men historien har gott om exempel där David besegrat Goliat, säger Olsson.

Så rik så man slipper kriga?

Pengar spelar även en roll när det INTE är krig. Att patrullera med avancerat stridsflyg för att demonstrera militär styrka är effektivt även i fredstid – en tydlig signal till omvärlden att man är en stormakt som få rår på.

– Att USA kan dyka upp varsomhelst i världen med sina hangarfartyg är en tydlig påminnelse om amerikansk övermakt som kan vara minst lika mycket värd som hangarfartygens betydelse i krig. Bara vetskapen att ett land spenderar si och så mycket kan få nationer med skralare militärbudget att vilja undvika konflikt. Pengarna blir i sig avskräckande. Andra länder tänker två gånger innan de muckar gräl med en, säger Olsson.

Krig – en dålig investering

Även om ekonomi är en stor drivkraft i militära konflikter så är krig ofta förlustaffärer.

– Vi såg senast i Irakkriget att USA hoppades att kriget skulle betala sig självt genom att man tog över oljefälten, vilket visade sig helt fel. Moderna krig är jättedyra, sällan ekonomiskt lönsamma, inte ens när man vinner. Storbritannien vann två världskrig men blev skuldsatta upp över öronen och förlorade hela sitt globala imperium, säger Olsson på FOI och fortsätter:

– I krig tar ett land den arsenal man byggt upp under årtionden och bränner allt på några år, se bara på Ryssland. Utöver det kan kostsamma sanktioner och avbruten handel tillkomma, vilket kan kosta långt mycket mer än själva krigsinsatsen. USA:s 20 år långa närvaro i Afghanistan, samt i Pakistan där man hade baser för att gå till attack mot talibanerna, bedöms ha kostat cirka 2 000 miljarder kronor enligt nyhetsbyrån AP. Kriget i Ukraina uppges kosta Ryssland nio miljarder – varje dag.

Ändå värt det?

Så, varför kriga – om det inte lönar sig? Dels kan krig förstås utlösas av andra motiv. Men det finns också indirekta ekonomiska fördelar med att kriga, exempelvis prestige samt en mer dominerande ställning och inflytande i världen.

Att krig kommer att upphöra som företeelse är svårt att se i nuläget, men i modern tid har människor åtminstone i större utsträckning börjat kritisera den som utlöser ett krig. Den moderna människan har svårare att köpa våld och övergrepp – något som lett till att de som attackerar andra länder oftare försöker motivera det utåt med “att man är tvungen”. Putin har använt sig av den retoriken, Ukraina utgör det verkliga hotet och det enda Ryssland gör är att “avnazifiera landet”. På samma vis hävdade USA att Irak hade massförstörelsevapen för att motivera sin attack mot Irak, något som sedan visade sig inte stämma.

En klen tröst förstås i denna blodiga värld att människor blir mer kritiska mot krig, men som vi nämnde innan blir det också allt svårare för nationer och ledare att ljuga – när vem som helst kan lajvsända vad som faktiskt pågår från sin telefon. Förhoppningsvis kan det innebära att vi är på väg mot en mindre brutal värld.

You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
Gut brain – så funkar din andra hjärna

Gut brain – så funkar din andra hjärna

Visste du att det inte är någon slump att du får "fjärilar i magen" när du är kär? Bublication benar ut nya rön om din andra, megasmarta, hjärna. Uttr...

Morötter – ett hemligt krigsvapen

Morötter – ett hemligt krigsvapen

Fick du som barn höra att det är bra för synen att äta morötter? Då är du långt ifrån ensam, det har barn uppmanats till sedan 1940-talet. Men förbätt...

Fillers för permanent glow?

Fillers för permanent glow?

Vi har alla sett skräckexempel på överdriven användning av fillers som får folk att se ut som crazy cat ladies med puffiga kinder, ankläppar och kattl...

Be Our Lover

Be Our Lover

Don’t worry it’s free och du kan läsa alla artiklar utan avbrott.

Join the club
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
rainbow
Bubbles

Vem var Speedy Gonzales – och vad gör lök på laxen?

Vi har många intressanta och ofta använda ordspråk. De flesta uttryck kan tyckas självklara, men var kommer de egentligen ifrån –...

Well-yes

Från unibrows till silikonbröst – skönhetsideal genom tiderna

Strävan efter att vara snygg var lika omfattande under antiken som den är i våra Instagramflöden idag. Rund eller smal, blek eller...

Sci-hi

Mount Everest – en begravningsplats på världens topp

När toppen på Mount Everest bestegs för första gången 1953 var det en bedrift många drömt om – både innan och efter. Men över 300...

Well-yes

Japanskt bakispiller megapoppis – magi eller placebo?

Glöm pizza och Treo. Hört talas om Hepalyse? Kanske, om du sett japanska realityserien Terrace House på Netflix. I serien, en extr...

Pop (T)arts

Kleopatra och Julius Caesar – antikens power couple

Passion, fester, intriger och ond bråd död. Egyptens drottning Kleopatra och den romerske makthavaren Julius Caesar upphör aldrig...

Sci-hi

8D – Framtidens ljud är här

Medan vi snörvlade oss igenom pandemin slog ett nytt fenomen igenom – och det stort. Har du ännu inte upplevt 8D-ljud råder vi dig...

Well-yes

Perioral dermatit? Tips från en som lärt sig – den hårda vägen

“Dålig hy har aldrig tidigare i livet varit en del av min produktbeskrivning”. Tills det blev det. En som drabbats av perioral der...

Bubbles

3 sekter du kanske hade velat joina

Hjärntvätt, övergrepp, ond bråd död. Sekter är livsfarliga. Men som vi alla vet skulle de slutna grupperna inte få några anhängare...

Prenumerera

Bli medlem och få tillgång till alla artiklar

Join Now