Titanic, filmregissören James Camerons gigantiska hitfilm från 1997 betraktas med rätta som en klassiker och är en av filmhistoriens absolut mest inkomstbringande filmer. En ur Bublication redaktionen gick själv och såg den 7 gånger – på bio(!). Filmen är, som du såklart redan vet, verklighetsbaserad. Dock är få berättelser från verkligheten så distinkta att de går att överföra till vita duken helt utan ändringar, och visst tog sig Cameron några dramaturgiska friheter även i det här fallet. 

Huvudkaraktärerna är påhittade

Vad vi vet inträffade ingen romans mellan en kvinna i första klass och en man i tredje klass. Leonardo DiCaprios och Kate Winslets karaktärer är därför inte baserade på någon verklig historia. Winslets karaktär har dock en inspirationskälla i den amerikanska konstnären Beatrice Wood. Hon hade precis som Rose en priviligerad bakgrund och ett konstintresse. Wood har i vilket fall ingen som helst koppling till Titanic, och enda skälet till att Rose påminner om henne är att Cameron läste Woods självbiografi samtidigt som han jobbade med filmen.

Molly Brown var verkligen med på båten

Margaret “Molly” Brown, som i filmen spelas av Kathy Bates, är en av få karaktärer som är relevanta för handlingen och som faktiskt var ombord på Titanic i verkligheten. Molly Brown var ett societetslejon och en filantrop som också i verkligheten gjorde en stor insats för att hjälpa sina medpassagerare att borda livbåtarna.

Skeppet bröts itu – det är bara inte helt klarlagt hur eller när

I filmen bryts Titanic I två delar precis innan hon sjunker och de som hade haft turen att lyckas få plats i en livbåt får dramatiskt se hur skeppets akter lodrätt sjunker ner i djupet. Huruvida detta verkligen hände är en omtvistad fråga. Det enda som är helt säkert är att båten bröts någon gång under de ödesdigra morgontimmarna den 15 april 1912. Om detta hände innan båten sjönk eller någonstans påväg mot botten vet vi inte. Många ögonvittnen uppger att de såg båten brytas itu, så då borde väl det hela vara klarlagt? Nja, vittnesuppgifterna har ifrågasatts på goda grunder. Det enda vi kan veta med säkerhet är att det inte hände som i filmen. Om aktern hade sjunkit på det sättet hade resultatet blivit en tsunamiliknande våg som dränkt de omkringliggande livbåtarna.

Orkestern fortsatte spela

En av de mest minnesvärda scenerna i filmen är när man får se hur båtens orkester fortsatte spela under den pågående katastrofen. Det är kanske också en av de grejer i filmen som framstår som mest konstruerad för att vara just filmisk. Faktum är dock att vittnesmål från olyckan styrker att detta hände på riktigt. Vilken som var den sista låten orkestern spelade är inte helt klarlagt. Enligt dåtidens tidningar ska den sista låten ha varit Nearer, My God, To Thee, medan överlevare ska ha rapporterat att det var Song d’Automne.

Utkiken hade ingen kikare

Frederick Fleet var sjömannen som jobbade som utkik på Titanic, i filmen spelas han av Bernard Fox. Precis som i filmen såg verklighetens Fleet det ödesdigra isberget alltför sent och avsaknaden av kikare tros ha spelat en avgörande roll för att skeppet sjönk. Kikarna kom nämligen inte med från Southampton.

Passagerarna diskriminerades inte vid livbåtarna

Titanic hade byggts för att bära upp till 3 300 människor. På jungfruresan fanns ungefär 2 200 människor ombord. Av dessa var ungefär 900 del av besättningen. Av passagerarna reste 324 i första klass, 284 i andra klass och 709 i tredje klass. I filmen görs en stor poäng av hur illa tredjeklasspassagerarna behandlas, allra mest när katastrofen är ett faktum. I filmen låser man till och med in dem och ger passagerna i första och andra klass förtur till livbåtarna. Detta hände enligt vittnesuppgifter inte i verkligheten, så fort det stod klart att båten var på väg att sjunka öppnades alla dörrar. Men man prioriterade däremot kvinnor och barn när man lastade livbåtarna, något som enligt vissa forskare dessvärre kan ha lett till högre dödstal då vissa ansvarig tolkade det som ”enbart kvinnor och barn” vilket gjorde att vissa livbåtar släpptes iväg halvfulla.