Talspråkets ursprung

Riktigt när människan började tala och använda sig av språk är det egentligen ingen som vet. Det finns forskare som hävdar att det babblats i två miljoner år – andra säger 50 000 – 150 000 år. Hypoteserna baseras på hur tidiga människoarter var formade rent fysiskt, exempelvis stämbandens placering och käkens rörlighet. Man trodde förr att homo habilis och neandertalare inte talade av anatomiska skäl, men nu har det omvärderats kraftigt. Kanske yttrade de ljud i kombination med gester?

De första orden

Mycket tyder att det var homo sapiens, vår nuvarande människoart, som började utveckla språk i modern mening. Rent fysiskt gick det finemang att tala och förmodligen började allt med enstaka ljud. Den så kallade koko-teorin går ut på att människan till en början imiterade ljud omkring sig som fågelsång och susande vindar. De tidigaste orden var konkreta men så småningom blev de också symboliska och tänkandet mer abstrakt. Man kunde tala om ett lejon man sett tidigare eller berätta att Ubbalubba kommer få ont i magen om han äter fler bär. Ju mer avancerade saker människan ville utföra, exempelvis religiösa ritualer och byggnader, desto större blev behovet av att exakt kunna förmedla det man tänkte till andra.

Ett unikt sätt att kommunicera

Alla som har en katt eller hund vet att de kan kommunicera saker som hunger, kärlek, ilska och oro.  Det går också att lära schimpanser att kommunicera genom bilder och teckenspråk, men det blir aldrig mer än “banan” eller “trött”. De kan inte forma talade ord men däremot tycks de vara förmögna att föreställa sig vad andra tänker och känner. När hanarna vill flirta in sig hos redan upptagna honor brukar de visa upp sina penisar för dem – men alltid bakom rivalens rygg. Några djupare, intellektuella debatter blir det däremot inte. Det beror på att människan är det enda djuret som både kan kontrollera sin röst och kommunicera symboliskt.

Språkens uppkomst

Idag talas det tusentals språk på jorden men en gång i tiden måste det ha funnits någon typ av ursprungsspråk. Svenska utvecklades till exempel ur fornnordiska som talades i hela Skandinavien för ungefär 1000 år sedan. Fornnordiska går i sin tur tillbaka till germanska rötter som även delas av engelska och holländska. Men språk innan det, då? Jo, då hamnar man i det som språkvetare brukar kalla indoeuropeiska, ett slags ursprungsspråk som talades av folk som vandrade in i Europa från Asien för 4000-6500 år sedan. Här hittar vi ett antal ord som även delas av andra språkfamiljer. “Fader” är till exempel “phter” på indoeuropeiska, “father” på engelska, “padre” på italienska (den latinska grenen) och “patera” på grekiska. “Ett, två, tre” är på indoeuropeiska “oinos, dwo, treyes”, “ek, do, teen” på hindi, “yek, do, se” på farsi och på de flesta europeiska språkvarianter av samma ljud – utom finskan. De kanske äldsta orden av alla är “mamma” och “du” som kan spåras minst 15 000 år tillbaka i tiden.

Utvecklingar och förändringar

Med tiden har människor skapat egna ord och uttryck inom sitt geografiska område. Även kulturen och trosföreställningarna har spelat roll. Gammalgrekiskans “demon” betydde gudom fram tills kristendomens intågande då ordet fick en negativ betydelse istället. Gamla slangord blir etablerade eller får en annan betydelse. För hundra år sedan var ord som “snygg” och “tjej” rena slangord som äldre rynkade näsan åt. “Nörd” var förr ett skällsord men nu är det rätt gulligt och vi på Bublication loves it!

Påverkan av sin tid

Nyord föds framförallt ur nya behov. När världen blev alltmer datoriserad på 80-talet blev det nödvändigt att hitta nya ord för att kunna kommunicera. Därför introducerades ord som laptop, hårddisk, speldator, hacker och logga in/ut. Ett skrivbord blev plötsligt en fysisk möbel såväl som en dataskärm. När internet började breda ut sig på 90-talet behövdes ännu fler ord och nu tillkom e-post, surfa, chatta, webbadress, skräppost, e-handel och nätporr. Efter den stora coronapandemin har vi på liknande vis fått ord som coronahund, anosmi, superspridare, maskne och zoomtrötthet.

När det gnälls

Om du talar du med gnällspikar som tycker att svenskan fördärvats av alla nymodigheter kan det vara kul att påpeka att det alltid funnits nyord. På 20-talet introducerades till exempel ord som gangster, insulin och schlager medan 30-talet införde orden barnbidrag, jantelag och swing. På 40-talet kom nyorden ögonskugga, team, mammaklänning, swimmingpool, grupparbete, barnbidrag, lönnfet, eftersnack och service. Sedan på 50-talet fick svenskan ord som pocketbok, förskola, science-fiction, slötitta, otippad, action, knarkare, småbarnsmamma, moppe, allergiker, påslakan och trend. Till och med Sverige är en förenkling av det fornnordiska Svearike. Så det så!