Skåla sinnligt

Enligt vissa var det de gamla grekerna som började med seden att skåla för att tillfredsställa alla sinnen när de drack vin. Du kan ju se, lukta, känna och smaka på vinet – men inte höra det. Genom att klinga kärlen mot varandra fick alla fem sinnen erfara drycken och voilá! Njutningen fulländad.

I dag nöjer sig vissa nationer med att höja glaset medan andra utbrister i sång och välönskningar. Men pass på: i Grekland anses det ge otur att skåla med kaffe och i Frankrike sägs man drabbas av sju års dåligt sex om man bryter ögonkontakten under skålandet.

Syfilis bakom tjusiga lillfingret

Att sitta med lillfingret pekandes utåt när du dricker från en kopp associeras ofta med fisförnäma damer i stora hattar. Det finns dock ett mörkare förflutet när det kommer till handens minsta finger. På 1600-talet spreds syfilis som en löpeld genom Europa och i Frankrike var sjukdomen särskilt vanlig bland aristokratin. Eftersom syfilis kan göra det svårt att röra på lederna tvingades sjuka medlemmar av överklassen ofta dricka med lillfingret rakt, vilket de lägre klasserna sedan försökte efterapa – utan att veta varför.

Gester som kan missuppfattas

I Storbritannien är det oartigt att hålla upp sina fingrar i ett omvänt “V”-tecken, alltså med handflatan mot sig själv. Det sägs bero på att bågskyttar som blev tillfångatagna under medeltiden fick pekfingret avskuret så att de inte skulle kunna skjuta pilar längre. Genom att hålla upp fingrarna mot fienden visade de att de fortfarande var intakta – och tänkte åsamka så mycket skada som möjligt.

En annan gest som är kulturellt “osäker” är tummen upp. Medan svenskar gör det för att visa samtycke och godkännande, anses det extremt oartigt i många länder i Mellanöstern. Tummen används dessutom olika när du räknar. I Sverige symboliserar den siffran ett, medan den i Japan syftar på en femma.

En annan förklaring sägs vara att det på kontinenten betydde “Up yours” – en inte riktigt lika trevlig betydelse som V för Victory. Churchill gjorde sig känd för att under 2a världskriget använda gesten åt båda hållen. Trots att hans stab upplyst honom om den fräckare beskrivningen.

Akta dig för saltet

Sedan urminnes tider har människor undvikit att ge salt från hand till hand i tron att vänskapen mellan de två personerna då kommer ta slut – eller att de till och med kommer att dö. Sitter du vid ett middagsbord i Italien, Spanien eller Indien ställs saltkaret framför dig så att du själv får plocka upp det. Traditionen är gammal och det finns många teorier om varifrån den kommer, till exempel att salt en gång i tiden var så dyrt att det fick “magiska” egenskaper.

Blommornas hemliga språk

Förr var det inte acceptabelt för män och kvinnor att umgås fritt och ogifta kvinnor fick sällan lämna hemmet ensamma. Så, hur kommunicerade man till någon man spanat in att man var förtjust? Jo, att ge bort blommor i present var helt okej – och med det utvecklades ett helt nytt språk! Rosor, särskilt röda och rosa, var tecken på passionerad kärlek medan lavendel betydde att man inte litade på den andra personens känslor. Gula tulpaner uttryckte hopplöshet i Sverige, medan gula blommor var ett tecken på otrohet i Frankrike. Även antalet medförde ett budskap; nio blommor var en inbjudan till ett hemligt möte medan tio varslade om ett kommande frieri.

Akta dig för onda ögat

Det har länge funnits en tro om att man kan ge en annan människa olycka genom att titta på hen. Särskilt i beundrande syfte, då det kan innebära att satanistiskt avund kommer in i bilden även om du egentligen menat väl. I Grekland har man löst problemet genom att spotta tre gånger på personer man beundrar eller just gett en komplimang, och i många länder har man avvärjande symboler i form av ögon, kors eller händer. Människor med blå ögon anses vara mindre mottagliga för andras otursbringande blickar – men också extra farliga när det kommer till stirrande.

Rapa rätt vid matbordet

Hade du gått på middagsbjudning under antiken och medeltiden hade du förmodligen inte varit förtjust i maten. Aptiten hade inte blivit bättre av gästernas uppträdande. Romarna hade så långa bjudningar att gästerna lät slavar kittla deras halsar med fjädrar så att de skulle kunna spy upp det de ätit för att sedan mumsa vidare. Att lämna bordet ansågs extremt oartigt, det var mer hövligt att spy eller kissa i en bytta under bordet än att gå på toaletten.

Under medeltiden torkade man händerna på bordsduken och behövde man fisa ansågs det artigt att samtidigt hosta till. Att rapa och spotta var acceptabelt så länge man vände sig från bordet under tiden. I vissa kulturer har dock rapar efter maten alltid betraktats som ett tecken på uppskattning – man har ju uppenbarligen njutit av det som serverats!