De första morden

Det första bekräftade offret var en 12-årig flicka i Chicago. Hon hade känt sig lite krasslig och fick Tylenol av sina föräldrar, inget konstigt med det. Det var, och är, standardbehandlingen – precis som att ta en Alvedon eller en Ipren vid behov. Men på kvällen var flickan död. Inom ett par dygn hade ytterligare sex personer i staden avlidit. Ganska snabbt konstaterade utredarna att alla tagit Tylenol och obduktionerna visade att de dött av cyanidförgiftning. En nyhet som fick stor spridning.

Unga offer

De sju offren var unga människor, mellan 12 och 35 år gamla. Alla hade tagit Tylenol för vanliga besvär som huvudvärk och ryggont. Tre offer tillhörde samma familj, där en 27-årig man plötsligt avlidit, följt av sin bror och svägerska. Ett av offren hade nyligen fött barn. USA blev lamslaget av skräck.

Kamp mot klockan

Läkemedelsbolaget som tillverkade medicinen, Johnson & Johnson, gick ut med varningar till allmänheten och alla som sålde Tylenol uppmanades att ta bort burkarna från hyllorna. Det handlade om många tiotals miljoner burkar – som inte bara såldes på apotek utan också i livsmedelsbutiker, tobaksaffärer och på postorder. Folk uppmanades att lämna in sina Tylenolburkar och tullpersonal på flygplatser instruerades att fråga passagerare om de hade med sig medicinen i bagaget.

Enormt projekt

Det räckte inte med att få in alla burkar – innehållet behövde också testas. Dag och natt undersöktes förpackningarna, men utöver de fem burkar som dödat offren hittades bara ytterligare tre med cyanid. Samtidigt var sjukhusen överbelastade med panikslagna människor som tagit Tylenol och upplevde att de mådde dåligt. FBI kopplades genast in och hundra agenter sattes i febrilt arbete för att spåra den förmodade mördaren som spetsat burkarna. Samtidigt ringde folk som galna till polisen för att anmäla misstänkta händelser – allt från suspekta dörrförsäljare till döda ekorrar i en park.

Boven i butiken?

Den första misstanken föll på Johnson & Johnsons personal. I fabrikerna jobbade tusentals med att framställa och paketera Tylenol på löpande band. Hade någon uppretad anställd fått sparken och blivit spritt språngande?

Analyser visade dock snart att burkarna som innehöll cyanid kom från olika fabriker. Cyaniden måste alltså ha tillförts efter att de lämnat fabrikerna. Någon hade tagit burkarna från hyllor i olika affärer, bytt ut innehållet och sedan ställt tillbaka dem igen. Lätt att genomföra för vilken kund som helst. Men vem?

Flera misstänkta

Det fanns länge en huvudmisstänkt vid namn James William Lewis, som hade försökt utpressa mot Johnson & Johnson. Om han fick en miljon dollar så skulle han sluta byta ut burkarna, meddelade han. Solklart? Nej, inte riktigt. Grundliga undersökningar av Lewis och hans förehavanden visade att han inte kunde ha utfört brotten – han hade inte ens varit i närheten av Chicago. Han fick dock långt fängelsestraff för utpressningen. Andra misstänkta var en psykiskt sjuk kvinna som försökt förgifta ett antal personer samt en hamnarbetare som köpt stora mängder cyanid några månader före morden. Samtliga friades i slutändan.

Fler incidenter

Under de följande åren skedde fler läkemedelsförgiftningar, men de anses alla ha utförts av så kallade copycats. 1986 skedde ett särskilt uppmärksammat fall där två personer dog av piller som innehöll cyanid istället för medicin. Det ena offrets hustru visade sig dock ligga bakom morden. Liknande dödsfall skedde då och då, men ingenting kunde kopplas till de ursprungliga Tylenolmorden.

Många teorier

Tyvärr blev morden aldrig uppklarade, men då och då dyker det upp nya ledtrådar och försök till förklaringar. Konspirationsteorier finns det också gott om, som att morden ska ha utförts av konkurrerande läkemedelsföretag eller  terrorister. Vissa tror att förövaren var den så kallade Unabombaren, Ted Kaczynski, vars föräldrar bodde i Chicago. Han hade mördat och skadat flera genom att tillverka egna bomber och placera dem på universitet och flygplan. En man som liknade honom råkade också fångas på kamera bakom ett av offren när denne köpte Tylenol.

Nya lagar

Tylenolmorden fick läkemedelsindustrin att tänka om. Förpackningarna som används i USA idag är mycket bättre förseglade och det är straffbart att ens försöka pilla på dem (!). Att kunna spåra och återkalla produkter snabbt har också fått högre prioritet. När förgiftningarna uppdagades behövde man återkalla 31 miljoner burkar från hem och butiker.

I Sverige har alla receptbelagda läkemedel en specifik kod per förpackning och det är lag på att de måste ha en säkerhetsförsegling. Detsamma gäller dock inte för receptfria preparat – och det var precis så som Tylenolmördaren, vem det nu var, kom åt medicinen.